Carl Johan Albert föddes 3 mars 1819 i Västervik. Han var oäkta son till Catharina Maria Rohlin, född 1782. Ingen far är angiven i dopboken, men på sid 243 i Västerviks historia – Västerviks stads borgarebok 1740-1864 av Jan Fredrik Kindstrand kan man läsa att fadern var grosshandlaren Johan Magnus Tenger, född 1789. Carl Johan Albert erhöll faderns familjenamn. Fadern dog ogift 1831, orsaken var blodstörtning. År 1831 är Albert och modern Catharina Maria skrivna på fastigheten Norra Qvarteret 86, men det går inte att få fram var de bodde innan. I husförhörslängden 1839-1842 kallar Albert sig för första gången Tenger i efternamn. Han är då handelsbokhållare och har vistats några år i Stockholm. Inte heller modern gifte sig, men bodde hos sonen Albert och titulerades ibland jungfru. Hon avled 1858. Albert Tenger förblev ogift, som sina föräldrar. Ovan ett utdrag ur Västerviks dopbok för mars 1819. Nedan ett utdrag ur husförhörslängden 1839-1842.
”Carl Johan Albert Tenger föddes 1819 och avled 1896. Han var i hela sitt liv bosatt i Västervik där han bedrev handel, rederirörelse och försäkringsverksamhet. Givmildheten var mycket stor och han var jämte biskopen Carl Erik Hallström (Hallströmsgatan) de stora donatorerna till uppförandet av den Nya kyrkan i Västervik. Kyrkan stod färdig 1905 och då hade båda de stora donatorerna sedan länge gått bort. Albert Tenger såg ekonomiskt till att Västervik även fick en navigationsskola och mycket pengar sattes in i pensions- och studiefonder. Totalt rörde det sig om flera hundra tusen kronor. Otroliga summor på 1800-talet.
Navigationsskolan
I Gamla öster finns en fastighet i kvarteret Sjökaptenen och i hörnet av Nygatan och Varvsgatan. Den kallades för Tengerska fastigheten eftersom Albert Tenger bodde där. Som ungkarl men med husföreståndarinna och tjänstefolk.”
Texten ovan kommer från den intressanta artikeln Carl Johan Albert Tenger – den store donatorn av Hans Hjertqvist i Västerviks-Tidningen 7/2 2007
S:t Petri kyrka, tillkommen genom generös donation av bla Albert Tenger
”Albert Tenger kom från en välkänd Västervikssläkt med rötter i Tängs by, Kristianopels socken, i Blekinge. Han drev först handel, senare och i huvudsak skeppsrederi och försäkringsrörelse. Han satt också i stadsfullmäktige och hade en massa andra uppdrag. Det var kanske inte så märkvärdigt med tanke på hur röstsystemet såg ut vid den här tiden.
Den så kallade hundragradiga röstskalan innebar att en liten grupp förmögna herrar kunde gå samman och bestämma vem de skulle rösta på. I Västervik räckte det med att tio, femton man var överens för att valet var avgjort! Tenger satt i fullmäktige under ett tjugotal år. Han hade ärvt en försvarlig förmögenhet och han hade förmågan att få den att växa. Hans affärsmetoder var ibland djärva, vittnade samtiden om…
…Tenger levde enkelt och tillbakadraget, till skillnad från sina kusiner förde han inget stort hus. Han hade några få vänner som han umgicks med. Ibland bjöd han hem dem för att spela 25 öres vira och dricka toddy. Han bodde och ägde gården på Nygatan 3.”
Stycket ovan kommer från den intressanta artikeln Västervik kan tacka Tenger för mycket av Bengt Faleij i Västerviks-Tidningen 20/4 2014. Läs hela artikeln genom att klicka på länken!
Du kan lyssna på ett radioprogram om Albert Tenger: ” I sommarens sista avsnitt av Svenska gatunamn berättar Lars O Carlsson om Albert Tengers väg i Västervik.”
”Framlidne skeppsredaren Albert Tenger hade testamenterat 58,000 kr. till åtskilliga fonder och cirka 31000 kr. till enskilda personer samt bestämt att den öfriga förmögenheten skulle fördelas i sex lika lotter att användas dels tör släden till kyrkobyggnaden och sjömanshuset, dels till stipendier för studerande. Sedan boet nu blifvit uti e it, har till hvardera af de sex lotterna, hvilka förut fått 40,000 kr., i dagarne utbetalts ytterligare 4,984: 35 kr., så att hvarje lott kommer att bestå af kr. 44,984:35. Donationerna utgöra sålunda: till en- skilda 34,000 kr., till diverse fonder 58,000 kr. och de sex lotterna 269,906 kr., hvartill kommer arfsskatt 20000 kr. eller tillsammans 382,000 kr., hvar till kommer förvaltnings-kostnaderna.” Östgötaposten 20/5 1898