Maria Andersdotter var dotter till Anders Månsson och Sara Olufsdotter i Mulestad, Odensvi socken. Hon gifte sig 2 juni 1701 i Odensvi med Anders Svensson från Gölinge. Han var senare gästgivare i Grönhult i Blackstad och de fick barnen Brita född 1702, Carin född 1704 och Per född 1707. Anders Svensson dog 4/2 1710, 36 år gammal, och samma år friade drängen Nils Carlsson till änkan Maria. Nedan Anders Svenssons dödsnotis.
Men ”Maria ställde inte upp. Nils, som ansåg att allt gått just till, kände sig förfördelad och anmälde saken för kyrkoherden i Locknevi Lars Arenander (min anfader, Arenander och Maria visste då inte om släktskapet som kom långt senare). Kyrkoherden förhörde parterna i sockenstugan och de erkände att de varit i säng med varandra. ”… (kursiverad stil är citat från Willy Quists artikel Änkan som vägrade gifta om sig i Tjustbygdens Kulturhistoriska förenings årsbok 1990 sid 11-13) Det blev rättsak.
”Drängen Nils Carlssons vittnen kallades fram. De erinrades om att tala sanning. Nr 1 var Per Johansson. (Han och Marias avlidne man var kompanjoner om gården Grönhult med värdshus. De var dessutom också släkt) Han berättade: Nils hade vid midsommartid bett honom vara böneman. Maja Andersdotter, som samma dag tillfrågats, hade svarat att det var för tidigt att tänka på giftermål. Mannen hade ju dött i februari.
Per uppmanades att gå till hennes far Anders Månsson, i Mulestad, Odensvi. Han gjorde så redan samma dag och fick där beskedet att sa Maria ja, så hade han, Anders , intet att invända. Fjorton dagar därefter hade Anders Månsson kommit till Blackstad kyrka och talat med Nils. Beskedet var: Kunde han inte vänta till hösten så skulle han – Nils – gå till Maria ”uppå denna dag”. Så skedde också.
Ombud för Maria var – förutom fadern – fjärdingsman Torsten Nilsson i Orrhult och Östen Svensson i Bockrödsle. Drängens ombud var förut nämnde Per Johansson och Anders Nilsson i Lörstad. Alla dessa gick till änkan i Grönhult. Vittne nr 2 Anders Nilsson berättade att de blev ”undfägnade och plägade”. Därefter hade han ”tillsport änkan i denna saken”. Hon svarade (direktcitat):”Jag märker städse att I till det äventyret lärer vare komne hit” Man tog i hand på saken. ”Härefter hade Nils Carlsson givit Maria åtskilliga gåvor….2 guldringar och en perlapung…Sedan då trolovningen skedde 2 nya silverskedar, 1 par broderade handskar och 1 par perforerade skor och raggade strumpor, sars till en sval ”klänning” mm. Dessutom hade han givit hennes släkt gåvor.” Bild ovan tv Detalj på predikstolen i S:ta Gertruds Kyrka, Västervik. Privat bild.
Ovan Interiör från gästgivaregård i Småland av Fritz von Dardel. Bilden har ej samband med artikeln.
Maria frågades nu av rätten varför hon inte ville gifta sig med Nils Carlsson. ”Hon svarade att först tänkte hon väl lite på giftermål. Hon tyckte att hon var gammal nog att svara för sig själv utan att fråga sin far ( hon var ju dock brukare av ett helt mantal Grönhult med blomstrande gästgiveri i kompanjonskap med Per Johansson). Fadern borde inte lägga sig i en sån här sak. Viktigast – och härom råder ingen som helst tvekan i texten – var dock att hon nu inte hade ”någon håg”. Fadern vittnade att han gjort allt vad han kunnat. Han hade förmanat dottern till det bästa. ”…Men Maria stod emot, hon hade inte längre lust att gifta sig.
”Om de hade gift sig skulle Nils Carlsson ha gjort ett riktigt ”klipp” för att använda nutida terminologi. Han hade då blivit förmyndare för Maria och hennes barn och dessutom den som bestämde på gården. Änkeståndet innebar alltså större rättigheter för Maria än om hon ånyo inträtt i det äkta ståndet.”
”Maria levde i 56 år till oförlovat förlovad så att säga. Hon klarade sig bra. Sonen Per Andersson växte upp och blev tidigt och mycket ung den drivande kraften vid skötseln av värdshuset i kompanjonskap med Per Johansson och senare med dennes arvingar”…”Per Johansson …gifte sig 1 med en dotter till värdshusvärden i Östankärr – av gammal gästgivarsläkt och 2 med välborna jungfrun Emerentia Pistol”.
Maria Andersdotter dog 90 år gammal i Grönhult av ålderdom och bräcklighet. Hon begravdes dagen före julafton 1764. En modig kvinna, som vägrade gifta sig när hon inte längre ”hade någon håg” trots att hon både varit i säng med drängen Nils Carlsson och tagit emot ett antal trolovningsgåvor, och trots att hon utsattes för påtryckningar genom att bli stämd inför tinget.
Historien om Maria Andersson som vägrade gifta sig med drängen Nils Carlsson sattes upp som teater ”Grönhults Gästgiveri” – på Blackstad bygdegård våren 2004. Christer Warfvinge hade skrivit manus. Lokala talanger från Blackstad spelade de 16 roller som fanns i pjäsen. Kyrkoherde Claes-Göran Thorell spelade kyrkoherde Lars Arenander.
Maria Andersdotter och hennes son Per var min farmor Dagmars anmoder och anfader. Foto nedan: Wråstugan, Västerviks Museum. Privat bild. 