Ordlista dialektord Tjustmål – Västervikska

Här kommer jag att lägga in nya dialektord vartefter.

A

  • Abrovink /habrovink =kringgående rörelse, krumelur, krök, speciallösning för att lösa nåt som ett system eller en produkt egentligen inte är tänkt för.
  • Arper = fasttorkad smuts tex i kastruller
  • Aar sia =andra sidan

B

  • Baxne = häpna, bli förvånad
  • Bovägga=stört omöjligt  ”De va bovägga!” – det var helt omöjligt
  • En bläng å en svälj = fort urdrucken, snart borta, om något man äter eller dricker
  • Bleke=vindstilla på havet
  • Bleker / de bleker =det blixtrar vid åska
  • Bladdre/bladderfia =Prata en massa (strunt) / Kvinna/Flicka som pratar/skvallrar mycket.
  • Bli ve´=överta, få.  Kan jag bli ve …?=Kan jag överta/få… ?
  • Bulsit (uttalas bullsitt) =knöligt (om kläder)
  • Bron=yttertrappan, farstubron
  • Bringd=tvungen ”ja va bringd å göre =Jag var tvungen att göra
  • Bress /Gå té bress= gå i bredd, gå bredvid varandra
  • Böggler /bögel =bucklor /buckla på bil
  • Bröte=bråte, allehanda skräp.
  • Bladi (Bladig)=berusad ”han var bra bladi”=han var rejält onykter
  • Bläcka= ”ta se en redi bläcka” = skaffa sig ett rejält alkoholrus
  • Bäkla, ”bäkla å” ”bäkla på” ”hålla på och bäkla” = joxa med något besvärligt, tex ”bäkla på sig” någon utrustning.
  • Bötter= lappar på kläder
  • Batting=unge, barn
  • Böle=boning, tillhåll, på 70-talet kunde en byggbod kallas för böle i betydelse krypin, liten bod.
  • Busa=stökigt ställe, kommer av boss, halm som man brer ut i en stia, jämförbart med svinstia ”Hur har ni´t här i busa?”
  • Bedagad=föråldrad, gammal ”Ett bedagat fruntimmer” (nedsättande om kvinna)
  • Bräcken / De e ingen bräcken = övermåttan, ingen hejd
  • Båtse=båthus som står i vattnet, som man kan köra in båten i
  • Bonkagäng= negativt och nedsättande om en grupp män
  • Bang=skamsen
  • Bynke / sola går ner i ett bynke =solen går ner i ett stort moln
  • Barka iväg /barka åt skogen =rusa åstad, brådstörtat ge sig iväg, hals över huvud ge sig iväg /gå illa
  • Bliga=titta
  • Bloga=blöda

C

D

  • Däven =trött, olustig, avslagen
  • Dingel ”Leva dingel” = Bråka
  • Dröl=nedlåtande uttryck om lat person
  • Drul=drummel, slarver
  • Dänna=där
  • Dännaborte /dännebörte =där borta
  • Därddera =därd= av däld=dalgång = vidderna / äv. vidare betydelsen ute på vischan /ute på landet
  • Drättle / drättla = spilla ut
  • Drälla /drälla omkring= driva omkring,dagdriva, slå dank, gå sysslolös,
  • Drälla =spilla, tappa, slänga
  • Duvne å= om dryck, ev mat, som blir avslagen. Speciellt om alkoholhaltiga drycker. ”Drick opp de där nu innan de duvner å!”
  • Dänga iväg=kasta bort men också flytta/resa ”dänga iväg te stan”
  • Dänge te=slå till
  • Drösa /Drå´ste =ramla, falla /ramlade, föll
  • Drasut=stor lång otymplig man eller pojke
  • Di ar=de andra
  • Däckare= däckad fiskebåt, motorbåt
  • Datten /få datten dels leken tafatt men vanligare ”få datten”=få nog, fått en minnesbeta,fått det besvärligt och jävligt
  • Dingel , ”leva dingel”=bråka och slåss
  • Dongla=något som slår emot
  • Dalta=fjanta med någon
  • Drög=enkel kälke, också om tröggående fordon

E

  • Exmere=godkänna, gilla, godta. Ordet finns på många håll, med litet olika uttal – Ursprunget är det franska estimer ‘uppskatta’. I svenska munnar blev det först estimera och sedan en hel mängd andra former. Vi brukar kalla det pigfranska . Herrskapsfolket använde många franska uttryck på 1700-talet. En del av dessa sipprade via tjänstefolket ner i de breda folklagren. Källa Språket /Sveriges Radio
  • Eddern=er
  • Ell=eld
  • Enveten=envis, istadig
  • Ett för allt=(i affärer) för alltsammans

F

  • Främmat=gäster, besök ”Vi ska ha främmat” =Vi ska ha gäster.
  • Fnyk = finfördelat tätt småregn, tätt duggregn, även om tätt finfördelat snöande ”De fnyker”
  • Fniske opp =göra fin
  • Flådra = tunn skiva
  • Fnalla=ta (om mindre saker), snatta
  • Floa=lägga upp ved i en vedtrave, vedflo
  • Flage=grund vik i skärgården med ett litet inlopp
  • Flängvästa=hård västlig vind
  • Färsk /färsking = udda, originell, speciell (person) Negativt laddat ord.
  • Flöja /skyn flöjer: när man ser att himlen och molnen ser ut på ett speciellt sätt.
  • Fjås=flicka, fästmö
  • Fjälla=fästmö
  • Fnöla=småplocka, Fnöl=små godsaker tex jordnötter, salta pinnar
  • Festa=supa ”Han festar” =han super, han har alkoholproblem.
  • Fiskere=fiskare
  • Furt=fult
  • Fjöl=utedass
  • Förriga=förra
  • Falle ifrån=dö
  • Fika etter =fika efter=åstunda, vilja ha
  • Fjät=fotsteg
  • Fes-ellen =fes-elden=skavsår i baken

G

  • Grövla =röra om, rota runt
  • Glöte=skvimpa och skvätta tex med vatten
  • Gladda=kladda
  • Gaar´n, gaärn´n=galen garning=galning
  • Gaffla=kivas, träta
  • Glutta=titta
  • Grine=skratta. Grinde=skrattade. Grina kan också betyda gråta, det beror på sammanhanget.
  • Glira=mycket svag lampa, svagt sken
  • Gingla/ginglig = vackla /ostadig
  • Glispa=glipa, reva
  • Grunna/grunner = fundera /funderar
  • Gråtängslit=bedrövligt, ledsamt
  • Gläppa=i onödan öppna och stänga /stänga av och på”Gläpp inte i dörrn” ”Gläpp inte med lyset”
  • Gråna (grå´na) = strupljud, låta på ett olustigt sätt vid tex sjukdom eller sömn
  • Garschken= galen, småtokig, tokrolig
  • Gutt / gött =gott  Guttere=godare
  • Geschvint=smidigt och enkelt ”de gick geschvint!”
  • Garning=galning
  • Glopp /snöglopp, stora blöta snöflingor i mängd
  • Gumöra =godmorgon
  • Gälla =kastrera
  • Gällen=sur (om mjölk tex)
  • Gnaven=snål
  • Glahytta=överdrivet livad och glad, nedsättande om kvinnor
  • Gångere=färdsup
  • Gensere=tjock stickad ylletröja
  • Glo=liten vik
  • Grejåk=en slags enkel kälke att spänna för hästen

H

  • Härterere ( uttalas härteoere) sa = lugna sig
  • Häkter=löss ”tätt som häkter” =något sitter tätt som löss
  • Hiadan =ivrig
  • Hia de !=lugna ner dig
  • ”Hur eller hur” =Hur som helst, i vilket fall som helst.
  • Härting = ”En redi härting” = avvikande mansperson, oftast negativt laddat. Min morfar sa det om en ingift morbror som plöjde iförd lackstövlar.
  • Härrsi = nervös och stimmig, uppjagad
  • Hafsi /hafsig=slarvig
  • Hankit=noga, ”de e inte så hankit” =det är inte så noga, det spelar ingen roll
  • Huttla=hemlighålla /hymla med, spara på ”De e väl inget å huttla me!”
  • Hyfsa te =städa, fixa till något.
  • Hyfsa glasen=dricka ur
  • Hett=hittade  ”Hett du´n?” =Hittade du honom ?
  • Hemmavé=hemmavid, hemma
  • Hoven droven =hur som helst, huller om buller, oordning
  • Håmma= Fiskeredskap, större ryssja med tre armar och tak över ingången
  • Hoper /Hoper-å-drås = en stor mängd av något (Hoper=skock, grupp, drås=drös=betyder också en mängd av något)
  • Håse =andas på ”Hås på ma!” Andas på mig ! (vid nykterhetskontroll)
  • Hurvel=örfil (uttalas hurrvell)
  • Hie=nedsättande ord om en grupp människor, gäng. Kan också användas om djur i vissa fall tex ”ungåhunnhie” som betyder ett gäng av barn och hundar
  • Häfta=förstoppning. ”Antingen e de häfta eller också ursketa” sa morfar =det finns inget lagom. Jmf munhäfta
  • Hiterst=närmast
  • Härta=hälften
  • Ho=hon
  • Hocken=vilken
  • Haderittan=rörigt, oredigt, dåligt byggt eller gjort
  • Holk=utedass
  • Hallonfall=hallonsnår
  • hart=halt
  • Henni=henne
  • Hötter=tång (växt i vattnet)
  • Högfärdshosta = ”avsiktliga hostningar, exempelvis för att påkalla uppmärksamhet, till skillnad från naturlig hosta” enligt folkmun.se
  • Hötta ner=sätta ner
  • Hött ner da !=sätt ner dig !

I

  • Igentjåket=igenmurat, dålig sikt vid tex dimma
  • Illbattig=envis,elak,dum
  • Illbatting=odåga, besvärligt barn eller ungdom
  • Illa vulen=dåligt beskaffad, Illa vulet=det står dåligt till
  • Illfänas=bråka, väsnas, krångla, ett 1700-talsord
  • Illmari /illmarig =full i sjutton, slug, småslug, listig, knepig, knipslug
  • Imilla=emellan
  • Imillaåt=emellanåt

J

  • Järsk /Järsker =pigg, men också pigg i sexuell betydelse
  • Jämt-göre (uttalas jämt-jöre)= ha full sysselsättning
  • Jänta=flicka
  • Jinglit=ostadigt
  • Jamsa me= hålla med på ett undfallande sätt, negativt

K

  • Kran /krana =näsa /näsan
  • Knöggli =ojämn yta
  • Klack te=klack till, plötsligt få en känsla, tex ”blev rädd”
  • Knort=knort om tid=ont om tid. Man kan vara knort=tvär till humöret
  • Kati=Katig, kaxig, märkvärdig  ”nu är du inte så kati va?”
  • Kindboblängare =rejält slag i slagsmål ”En ouedi kinnboblängare”
  • Kuckla/”kuckla ihop nåt” =hållas med hemligheter /hemlighetsmakeri
  • Krumla=
  • Kultra=rulla
  • Krumsen=valhänt
  • Kuckla=hålla på med hemligheter och otillbörliga saker
  • Kippskodd=gå utan strumpor i skorna (uttalas tjipp-skodd)
  • Kasche=bärkasse
  • Karuscha=resårband
  • Knaber=hutt,sup.
  • Knapert=knappt, ekonomiskt dåligt
  • Knystra=hötta med knuten näve, hota med ett slag.
  • Knävel=jävel, en svordom
  • Krösa=lingon
  • Krösamos=lingonsylt
  • Klabbe=liten holme
  • Kava=hasa /kava omkring =åka omkring
  • Knöck=knyckte, stal
  • Kunne=kunna
  • Kaker=kakor
  • Kvasa / kvaser =svämma över
  • Kvape= flöte till fiske
  • Kvapa opp= man sätter lina och flöte på något i vattnet
  • Kvape opp /han kvapte opp = han flöt upp
  • ”Kvape opp” =må bättre efter en period av dåligt mående
  • Kärre (käoue) =kärra
  • Konfirmer sa =konfirmera sig
  • Kareta (kaoueta)= bil, kärra; taxi
  • Klippanischer= någon med tag i, oftast om kvinna/flicka , östgötskt ord
  • Kräk=boskap
  • Korge=korg
  • Knäpper=klädnypor
  • Kava=hasa
  • Klack te=klack till, blev rädd
  • Kålsupare= Oftast används ordet i uttrycket ”lika goda kålsupare”, som då ungefär betyder att man är likställda (på ett negativt sätt), typ ”på samma låga nivå”.
  • Konkarong=” Hela konkarongen” betyder alltsammans och alltihop d.v.s rubb och stubb
  • Kusa=trolla
  • Kurant=kry, frisk
  • Kry=frisk
  • Kakalorum=oljud
  • Knö=knöla

L

  • Lenvär =lenväder = Töväder
  • Lock (låck) =spindel locknät (låcknät) =spindelväv
  • Linkelur=inom räckhåll / ”ha något på linkelur”
  • Löttet=fälgen ”köra på löttet”=köra med punkterat hjul. Lötar är de böjda trädelarna i ett trähjul, som hålls samman av ett järnband. Köra på löttet är ett gammalt uttryck för att man tappat järnbandet och kör på själva trät. Se http://runeberg.org/lantblex/0366.html Sen har det övergått till att gälla gummihjul med metallfälg.
  • Lägge å=lägga av=ge sig av
  • Långreva=långreven, fiskeredskap
  • Lappa te= slå till någon
  • Lekerstua /lekerstuga =lekstuga
  • Lanka /gå hemma å lanka =gå sakta, gå hemma och småpyssla
  • Låpi /låpit =låpigt =larvigt, ynkligt, rädd, feg  Låpi kan också sägas om en person, mindre begåvad
  • Ladi /ladig= låpig, kan sägas om en person som anses mindre begåvad
  • Lickerste = bästa, finaste

M

  • ”Månes bort”= avta, minska tex om sjukdom som går över av sig själv ”De månes bort”
  • Mödryg=lat, ovillig
  • Muttla =prata med låg röst för sig själv, samtidigt vara arg o irriterad.
  • Moloken=ledsen och nere
  • Murjebrö (murjebröd) =(även mulljebröd) Tunnskuret bröd uppblött i spad, soppa eller matfett. Av mylja=söndersmula. Min morfar Tore sa som barn, under första världskrigets svält, -Men mor, vi kan väl äta murjebrö ! när mamman grät för att de saknade bröd. Han förstod inte att hade de inte bröd, blev det inte heller något murjebröd.
  • Matfallen / ”Inte matfallen”= har svårt att äta, det tar emot att äta (vid sjukdom odyl)
  • Mölja / möljigt (möljit) =gegga, röra, ihopblandad smuts, skräp, bråte
  • Morna sig (morna se ) =vakna, sträcka på sig
  • Möra / i möra =i morgon
  • Mete = metspö med rev, flöte, sänke och krok.
  • Mete = att meta
  • Märr (mäou)= e märr =en märr
  • Maduska =tjock och stor kvinna
  • Mula = att trycka ner någons huvud i snö eller att trycka upp snö i ansiktet på personen
  • Mulvantar =tjocka tumvantar i yllegarn
  • Motvalls= oppositionslysten, oppositionell,  trilsk
  • Manklemang =trassel, fel
  • Millaöka=mellanöka

N

  • Növla =  ynklig liten person ”E lita növle” Det kan också vara en person som utför något arbete på ett klantigt och ynkligt sätt. ”Vilken növla!”
  • Nåssla=sy fast, fålla upp
  • Nymärt=sällsynt, ovanligt, ”de va nymärt” säger man första gången på året som man äter något, tex de första blåbären, eller om mat man inte sått smaka på länge som man blir bjuden på. Se även Svenskt dialektlexikon
  • Nattskvärra (uttalas nattskväoua)= en person som är uppe sent om nätterna.
  • Nackvres=nackspärr
  • Nänns / nänns inte =vill inte
  • Nytter =komma sig för  ”ja nytter inte” =Jag kommer mig inte för…
  • Nummen=domnad
  • Nöbedd /nödbedd=ovillig
  • Nagelspräck=frysa om händerna så det spränger i fingrarna

O

  • Otrill=besvärligt barn eller tonåring
  • Ofa´rs=besvära någon, jävlas
  • Osnafslig=äcklig
  • Onykter : omskrivningar på onykter : ”På trycket” ”Bra iordning” ”bra stagad”
  • Okontant=osams

P

  • plundre /plundra = arbeta långsamt och omständligt
  • Pipplig=pjåkig, sjåpig, veklig, kinkig
  • Påklådi (påklådig)=påflugen, ska på och röra saker och ting
  • Pyngligar=knyten, påsar med grejer, packning, div grejer som man ska ha med sig.
  • Prisnost=snopen
  • Pärra (uttalas päua)=liten snurra (leksak) oftast svarvad i trä
  • Prule=syssla med pillgöra
  • Péra / pära (båda uttalsvarianterna finns)  =potatis
  • Pass da =passa dig ! (hotfullt)
  • Pissruska =elakt ord om kvinna

R

  • Redi =(uttalas oedi) =riktig, rejäl tex ”en oedi bit=kraftig/tjock kille eller karl, en ouedi mänske= en rejäl människa
  • Rulte (uttalas oulte) =liten tjock flicka el kvinna ”E lita oulte”
  • Ruga (uttalas ouga) =sårskorpa
  • Ränne (uttalas oänne)=springa, löpa ”Ränne ute om nättera”=springa ute om nätterna, ”ränner etter fruntimmer”
  • Räfflera= (ouäfflera) =räfflor, fåror, rännor, spår, skåror
  • Rer – uttalas ouer – ”de rer sa” = Det reder sig = Det ordnar sig, ”Va ouer du med?” =Vad gör du? ”gu va han redde (ouedde)=gud vad han pratade, ”Va ouer du om?”= vad tjatar du om ? Vad lägger du dig i det för?
  • Rejsa (oäjsa) / rejsa ur=rensa ur något
  • Rammel /Rammelbuljong (uttalas oammel) =stryk
  • Remme (uttalas ouemme) =hosta, smitta  ”E jävla remme” = en jävla hosta, sjukdom, smitta
  • Runtersi-kring (uttalas ountersikri´ng) =runtom, omkring
  • Rista (uttalas ouista) =skaka Tex ”rista matter =skaka mattor”
  • Ranter (uttalas ouanter) =skräp, inget av värde. Används i uttrycket ”De va rantera etter Pelle”= det var inget av värde kvar. Kommer nog av ordet räntan=inälvor, huvud o fötter på ett slaktat djur.
  • Ranta / ”ranta omkring”=springa runt (ibland: och vara i vägen, snoka).
  • Ryssjer (uysschera) = fiskeredskap se wikipedia
  • Ress /te ress / va te ress (ouess)= redo, klar, vara beredd
  • Rackri (ouackri)=besvärlig, elak
  • Rangli=(ouangli) =ranglig, gänglig

S

  • Snugga = snylta, tigga
  • Skrodere =skryta
  • skrådden / på skrådden / på skrå en gammal skrädderiterm för sned eller på snedden. Skärningar på skrådden är vanligt för snedslåar eller klockad kjol som behöver ett visst fall.Ordet kommer från lågtyskans schrät= sned, men är också ett svenskt dialektalt ord, på skrå eller skråt = i sned vinkel.
  • Skaffning=matsäck
  • Slommernäst =snopen
  • Smuttrit =småmönstrat
  • Slundi /slundri = slängd, dvs duktig i något, klipsk
  • Syräta (uttalas sy-oäta) =sanningen ”Ja ska tale  om syräta för da”
  • Snöglopp = speciell sorts snönederbörd, mycket blötsnö i stora flingor
  • Snöga / de snöger = snöa /det snöar
  • Schleten=sliten, trött och utsliten
  • Skrälla=odiskat porslin o annan disk
  • Stövla= gå tungt och klumpigt ”stövla omkring”
  • Spörs, ”De spörs”=Det beror sig på
  • Skeka(uttalas sjéka)=skreva med benen  skeket=skrevet
  • Skrofitten=lite hur som helst, lite slarvigt, på snedden
  • Snurken =skrynklig, ihoptorkad
  • Snark /snarken =rynkig skinnhinna som bildar sig på gröt eller välling av snerkja=krympa ihop
  • Sme´ker=matbrödsbullar som delats med smör o sovel, en sorts smörgåsar.
  • Skrälle=nedsättande om kvinna ”Ditt skrälle”
  • Skrälldus= (uttalas skrälldu´s)=en hel massa av någonting
  • Skronk=klumpig och ful gammal möbel, båt, odyl.
  • Spéte /Spéta=klättra
  • Speta=mager och liten flicka/kvinna ”E lita spete”=en liten speta
  • Snark=rynkig skinnhinna längst upp på choklad, välling. Snerkja är gammal betydelse för att krympa ihop, vara skrynklig och ihopdragen.
  • Skrovel (utt. skråvel) =Trasiga kakor,kaksmulor, kakkanter.Kunde förr köpas i påse på bagerier
  • Språk /Lägga opp språk /Det är ingen mening me å lägge opp nåre språk=Det är meningslöst att argumentera
  • Sy – ”Han/hon har å sy med”=har  att göra, har fullt upp
  • Skonga=ljuda starkt, även gunga eller darra
  • Sölig=långsam
  • Survig=oredig, förvirrad
  • Solver ”Lägge opp solvera”=planera, lägga upp strategier
  • Struger=rynkor
  • Smehänner (=smedhänder)=valkiga händer som tål att ta i brännheta saker
  • Strakbent= stelbent, halt, ledbruten
  • Skuff=chiffonjé eller skåp
  • Spröt=sprutade
  • Skväck=kort och intensiv rörelse i vertikalriktningen, En skväck är en rapp stöt alternativt smäll
  • Skramél=en eländig varelse
  • Sjusovare=en person som sover länge på morgonen
  • Stursk= mallig, katig, kaxig
  • Skene=skena, springa
  • Skvärra (skväoua)=vara uppe om nätterna och stimma
  • stärri (stäoui) =nervös och stimmig
  • Skärgårn=skärgården
  • Skärt=skurit
  • Schangserad=förfallen
  • Skräyx=skrädyxa=timmerbila
  • Skank=fot
  • Schleten=sliten, trött
  • Slinne=vind eller vindsrum på tex loge
  • Sköra=om segel, man skörar seglen, de revs itu och gick sönder under segling
  • Såvvell / sovel =pålägg, men också det som äts till potatis tex kött och fisk
  • ”Slaske mule” -kyssas
  • Syräta=sanningen ”ja ska tale om syräta för da!”
  • Storvulen=storslagen, mäktig
  • Stöjstillt =helt vindstilla, inte en krusning på vattnet, ger möjlighet att stöja
  • Stöja=hugga ål med en ålsax
  • Sjökalv=öronmanet
  • Skräcka=skrakhona

T

  • Tjocka=tät dimma
  • Tidomgo =nyckfull (om personer)
  • Tykänns =att vara blyg,  om barn som inte känner igen en vuxen.
  • Ta ve sa =ta vid sig = bli bekymrad
  • Ta ille ve sa =ta illa vid sig
  • Traja = gå och trampa
  • Tja´la =kela, hångla
  • Tevänt =tillvänt, tillstökat
  • Tinglig= (om saker) lätthanterlig, nätt
  • Tétagsen=försigkommen
  • Tvara /på tvara= tvärsemot, tjurig, motvalls
  • Tvätten om huvet =tvättad om huvudet=lättad, nöjd med att något svårt är avklarat.
  • Tryna =sova ”ligger å tryner” =ligger och sover, drar sig
  • Tjölmigt / tjöligt (tjölmit / tjölit) = kyligt, kallt
  • Te=till  ”sa du te na”=sa du till henne ”sa du te´n?”= sa du till honom
  • Tarva=behöva
  • Trälit=träligt=besvärligt, tråkigt, långtråkigt
  • Tjakla=käfta emot
  • Tjavig=taskig, elak
  • Träsmak=ont i baken efter att ha suttit för länge

U

  • Ungbork=besvärligt vanartigt barn
  • Urjen (stavas urgen) =stel, trött och öm i kroppen, kall och frusen, småsjuk.
  • Ursken=småsjuk
  • Ursketa= svår diarré
  • Unna=undan
  • Uvär=oväder

V

  • Vigulant=vig, spänstig, smidig
  • Vattenklova=att må illa, nästan kräkas.
  • Vrängs /hålls å vrängs =vara besvärlig, motvalls, ställa till elände
  • Vissen =vara vissen =känna sig småsjuk och eländig
  • Vi gavel = helt öppet fönster eller dörr ”Slå opp fönstret på vi gavel”
  • Vickla =vicka fram och tillbaka
  • Vevla= vifta, flaxa med armarna
  • Våddern=vår
  • Vårrt=vårt
  • Va=vara, var
  • Vioppen= man berättar för mycket och generöst
  • Vulen / illa vulen =dåligt beskaffad, Illa vulet=det står dåligt till
  • Våffler / vaffler =våfflor
  • Vänne te =vänna till =stöka till
  • Vars / ja vars = säga ja till något, men inte helt och fullt. Ja vars =det duger
  • Varsna /bli varse = få se, märka
  • Vär=väder
  • Veflo=vedflo, vedtrave Floa=lägga upp ved i trave
  • Vetlös= galen, vansinnig
  • Vång=del av en bys åkermark Se wikipedia
  • Valhänt=stelfrusen om händerna, men också allmänt tafatt

Y

  • yx / e yx =en yxa

Å

  • Åbäka sig =Göra sig till / ”Åbäk da´nte”=Åbäka dig inte=Gör dig inte till
  • Åvers = lovart, vindsidan på en båt, ”Ligga i åvers ”=ligga förtöjd med en båt i vinden, sakna lä.
  • Åckern=åkern
  • Ålslom=slemmet på ålen

Ä

  • Älmäti(g)= ynklig
  • Ämlig (ämli) = eländig, ynklig
  • Änvända=vända helt om, vända upp och ner
  • Ännme= längs med
  • Ävja=dy

Ö

  • Ödera =öarna ”ute på ödera”=ute i skärgården
  • öke / e öke =en öka, en sorts roddbåt i Tjust ej att förväxla med eka, ” i öka” =i ökan
  • Över sa given =förtvivlad