”Vårfrudags-afton (d. 24 Mars) måtte man alltid gå i säng vid dagsljus. Den som det gjorde, blef sedan tidigt kullredo (o: redo att lägga sig) hela året om. Såsom tranan vid denna årstid sträcker hemåt, heter det, att »Tranan bär ljus i säng.»
På Vårfrudagen må ingen röra nålen. Om någon det gör, får han fingervärk under året.”
Ur Wärend och Wirdarne av Gunnar Olof Hyltén- Cavallius 1863-1868
Ovan en bild med en trana som flyger med ett ljus i näbben…Illustration ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555 från Wikipedia.
Trandagen har vad jag vet inte firats i min släkt, som är från Tjust, Kristdala och Östergötland , men att den förekom i Västervik på 1800-talet finns belagt i boken ”Min hembygd i Tjust” av Gustavf Ahlm, utgiven 1933. Där berättar Gustaf Ahlm i kapitlet ”När tranan bar ljus i säng” vårfruafton 1878 i Rats hus vid Strömsgatan i Västervik. ”-Nu ska vi äta och gå och lägga oss vid dagsljus, sade fru Örström till sina älskliga döttrar, sin beskedlige man och de tre i familjen inackorderade skolgossarna, som dagligen vållade henne bekymmer genom sin framfart över plank och uthustak. Ingen svarade. Alla tycktes foga sig utan invändningar. Det var också med övertygande välvilja i rösten hon tillade – Si tranan ska bära ljus i säng ….
…Ljudlöst öppnade han från köket dörren till angränsande rum och varsnade i sin egen säng ett åbäke, som säkerligen skulle föreställa en trana. Den stod där på två gängliga ståltrådsben och vippade med sin hönsfjädersstjärt, så att ljusbiten som var fäst på den guppade och lågan fladdrade…” Texten ur boken Min hembygd i Tjust” av Gustavf Ahlm. Du kan läsa hela berättelsen i slutet på det här inlägget.
Seden att springa barfota runt huset på Vafferafton (Vårfruafton) eller Vårfrudagen finns belagt från bl a socknarna Dalhem, Ukna, Västra Ed och Gärdserum (enl boken Vardag och högtid i Tjust under gångna tider av S. Kjellgren)
Ovan tv en bild från Wikimedia Commons. Nedan en bild med tranor vid Hornborgasjön. Privat. Texten fortsätter under bilden.
”Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”. Tranans ankomst finns avbildad i Olaus Magnus där tranor bär ljus i näbben. Den dagen skall man inte tända något ljus…
.
...Trandagen är främst en högtidsdag för barnen här i sydöstra Sverige som otåligt väntar på tranans ankomst. Innan hon kommer på natten till den 25 mars skall barnen måla och rita tranor. Bilderna skall ställas mot fönsterrutan i varje sovrum för att locka tranan och visa att det finns barn i huset som väntar på henne. Det är viktigt att spjällen och kakelugnsluckorna är öppna i de rum, där det finns sådana. Inga dörrar skall vara stängda. Det går också bra att låta något fönster stå lite öppet så att hon kan komma in…” Läs resten av den intressanta artikeln på Kalmar Läns Museums hemsida. Bilden th från Wikimedia Commons.
”Folk utklädda till långbenta fåglar och barn som springer barfota runt huset. Det låter kanske exotiskt, men för den som är uppväxt i Småland, Blekinge och delar av västra Sverige är det inget nytt den 25 mars. När tranan åter syns på himlen efter vintervistelsen betyder det att våren och ljuset har kommit. Det firas på trandagen, samma dag som våffeldagen eller vårfrudagen… ….Enligt Nordiska museet firar man i Värmland och Dalsland även ”tranafton”, då barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”. Ibland sprang barnen barfota runt huset för att härda fotsulorna inför sommaren.
Fakta Trandagen * Trandagen, eller tranedagen, är en lokal tradition som firas 25 mars i bland annat Småland, Öland, Blekinge, Värmland och Dalsland.
* Talesättet ”tranan bär ljus i säng”, som användes redan på 1500-talet, betyder att dagen har blivit så lång att det fortfarande är ljust då man går till sängs.
* I sydöstra Sverige kommer tranan med godis till barnen när de sover. Barnen målar teckningar av tranor och ställer dem mot fönstren som lockbete. Det har förekommit att vuxna klätt ut sig till tranor och delat ut godiset.
* I Värmland och Dalsland är seden att dela ut anonyma ”tranbrev”, med teckningar av fågeln, på ”tranafton” kvällen innan.
* Att ”springa trana” betydde att springa barfota kring gården för att få starka fötter inför sommaren.
Källa: Kalmar läns museum, Nordiska museet, ne.se ” Texten från artikeln Tradition när tranan kommer med godis från Barometern / OT 24/3 2014 Bilden ovan från Wikimedia Commons.
