I Västervik bo de fattige bättre än de rike ! – Byggnader i Västervik – Cederflychtska fattighuset

IMG_1929

Att Västervik fick ett så flott fattighus beror egentligen från början på ett äktenskapligt gräl mellan två makar, Anders och Anna Cederflycht. Hustrun Anna var arg på maken för att han haft ”galanterier” för sig, dvs flyktiga kurtiser med andra kvinnor, men droppen som fick bägaren att rinna över var när de var på väg till Göteborg. I den svåra och branta Skafte Backe mellan Helgerum och Västrums kyrka, ville hon stiga ur vagnen och gå. Det ville inte maken Anders. Anna tog sina saker och klev ur vagnen, och svor på att inte ta arv efter maken. Här kommer lite bakgrundshistoria:

1640.jpg”Handelsmannen Anders Nilsson …blev 1719 adlad Cederflycht och fick titeln över- kommissarie… 1730–31 köpte Anders Nilsson Cederflycht Aspenäs med underlydande gårdar av Catharina Christina Lillies arvingar, vilket gav Folke Vigård anledning att i sin bok ”Lerums socken genom tiderna”, sid 125–129 ge en lång biografi över honom och hans hustru Anna Hansdotter. Det är en så målande och detaljrik skildring, att det är bättre att hänvisa intresserade dit än att försöka komplettera den. Blott ett litet sammandrag. Anders Nilsson fick burskap som handelsman i Göteborg 9.11.1696. (Bilden på vapnet från adelsvapen.com där du kan läsa mera om släkten Cederflycht.)

Den förmögenhet han förvärvade som framgångsrik köpman ökade han på genom giftermål med Anna Hansdotter, dotter till den rike handelsmannen Hans Andersson i Västervik. – ”Alldeles särskilt synes adelns trångmål under reduktionskrisen ha formerat en miljö, i vilken fördomsfria privatkapitalister av Hans Anderssons sort kunde skära pipor i vassen” (citat från Manne Hofrén, Helgerum i Tjust). – Omdömet stämmer på pricken in även på svärsonen Anders Nilsson…

…Någon gång omkring 1735 blev det informell skilsmässa mellan Anders Cederflycht och hans hustru Anna Hansdotter, vilket jag citerar efter Vigårds citat av Daniel Tilas ”Sokneskrifware eller Swenska resesamlingen, andra tomen (återgivet stycke nedtecknat 1739, handsktift KB): Sedan de begge i flere år bodt tilsammans ymsom på Helgerum, ymsom i Götheborg upkom något missförstånd dem emellan, och det rätt under en resa och på sielfwa landswägen, så att de strax skilde sig åt, och med den bitterhet att de lofwade aldrig wilja ärfwa hwarannan. Han flyttade straxt till Götheborg, och lefde der ongefär 10 à 12 år samt dog 1747. Eljest hwad missämjan angår, så hade wäl, som förmenes, gamle Cederflycht haft gallanterier för sig, hwilket småningom orsakade groll men att det brast på landswaägen kom deraf, att hon i en swår backa wille stiga ur wagnen och gå, men han wille absolut icke, hwaröfwer en dispute upkom, at hon strax lät lösa af sin coffre och taga ut sina saker, och de skildes åt hwar på sitt håll. Han for till Götheborg och lefde där sin öfriga tid som en snål, nidsker och karger armling, af ingen älskad…

…Men enligt Vigård var det här i stenhuset vid Stora Hamnen, som Anders Nilsson Cederflycht vid jultiden 1747 avled ensam och isolerad: varken hustrun Anna Hansdotter eller ende kvarlevande sonen Hans var närvarande. ”Endast den gamla husjungfrun Anna Catharina Lind stod vid hans dödsläger.” Hans efterlämnade för tiden mycket stora förmögenhet uppgick till 147 866 d smt (bl.a. säterierna Aspenäs, Angered och Björboholm) som odelad gick till änkan Anna Hansdotter, eftersom sonen Hans avled strax efter fadern.

I Skafte backe mitt emellan Helgerum och Västrums kyrka hade hon hade ju lovat att ingenting ärva efter Anders Cederflycht men konflikten löste hon genom att donera bort så mycket som möjligt av mannens kvarlåtenskap, dock icke till Göteborg utan bland annat till en ny stenkyrka i Hallingeberg, till klockstapel och underhåll av den Cederflychtska graven i Västrums kyrka, och till det Cederflychtska fattighuset i Västervik. Men allt hann hon inte donera bort. Bouppteckningen efter hennes död 1752 omfattade 147 sidor och behållningen uppgick till den enorma summan 400 000 d smt. (Så långt Vigård.) Texten från ”Göteborgs tomtägare 1637 – 1807 ” Kan laddas ner som pdf.

IMG_0781”Fattighuset stod klart 1751. Ritningarna är gjorda av tidens store arkitekt Carl Hårleman. Huset blev pampigt och Jacob Henric Sivers utropar: ”I Westerwijk bo the fattige bättre än the rike”. Texten från Västerviks Kommuns webplats.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Prosten Henric Jacob Sivers var född i Lübeck 1709. Han var  hovpredikant, kyrkoherde i Tryserum, kontraktsprost 1750. Han dog 1758 Tryserums prästgård av andtäppa 49 år gammal. Han skrev boken ”Westerviks stads historia”.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

 

 

IMG_0774”Fattighuset… byggdes 1749-51 troligen efter ritningar av Carl Hårleman. 1748 hade välborna Anna Hansdotter Cederflycht på Helgerum skänkt 100.000 daler kopparmynt till Västerviks stad för upprättande av ett fattighus ”åt sexton usla och utarmade fattiga människor”. Huvudfasadens dekorativa utsmyckning är koncentrerad till en kalkstensportal, som kröns av en inskriftstavla. Huset täcks av ett påtagligt högt tegeltak med utsvängda takfall.”

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar Län. Nedan en bild på Carl Hårleman – läs mera om honom på Wikipedia.

File:JOHANN JAKOB HAID - Carl Hårleman.jpg

Anna Cederflycht är begravd i Västrums gamla kyrka. ”Under golvet i sakristian lät Anna Cederflycht på Helgerum inrätta två gravkammare. I den Cederflychtska graven vilar följande personer: Anna Hansdotter Cederflycht 1685-1752, Jungfru Catharina Hansdotter 1683-1742, Anna Cederflychts son Erik 1711-1738, hennes son Hans 1707-1748, dottern Christina 1722-1740…När den nya kyrkan byggdes vid slutet av 1700-talet valdes en ny och högre plats för denna, men kyrkogården fick ligga kvar på sin gamla plats. Träkyrkan revs men det Cederflychtska gravkoret behölls…Mitt på kyrkogårdens norra långsida står den före detta sakristian till den numera rivna kyrkan. Sakristian benämns sedan länge som det Cederflychtska gravkoret. Byggnaden har vita spritputsade väggar och sadeltak med tvåkupigt lertegel.”  Text från Västrums kyrkogård – Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Linköpings stift 2006/Kalmar Läns Museum” pdf. Du kan se bilder på gravkoret om du laddar ner pdf:e. Nedan en bild på Anna Cederflychts dödnotis. 

Gladhammar-C-2-1708-1764-Bild-215-sid-419

Enligt artikeln ”På kvällen vaknar spöket till liv” i Västerviks-Tidningen 10/8 2002 ska det spöka i Cederflychtska fattighuset, numera Kyrkans Hus. Personalen tror att det är ett fattighjon. Vore det inte mera spännande med ” en snål, nidsker och karger armling, af ingen älskad…” ?

Det här inlägget postades i Adel, Byggnader i Västervik, Kända Västerviksbor, Kyrkogårdar, Kyrkor, Präster, Västervik, Västrum. Bokmärk permalänken.