Så tidigt som 1805 beslöts vid en biskopsvisitation att en ny begravningsplats utom staden skulle anläggas i stället för den vid S:ta Gertrud kyrka som ansågs alltför otillräcklig.
Man stannade för den då så kallade Dichmannska beteshagen, strax utanför den Västra tullen. Vid mitten av 1820-talet började den gamla begravningsplatsen vid Sankta Gertruds kyrka bli så upptagen, att frågan om att anlägga den nya kyrkogården åter blev aktuell. Det skulle komma att gå elva år innan den första begravningen ägde rum där år 1836. Begravningsplatsen omfattade från början bara kvarteren längst i söder.
Vid mitten av 1860-talet började kyrkogården bli för liten och utökades under år 1866 till sin nuvarande storlek. Den nya delen kom att omgärdas av det nygotiska gjutjärnsstaket som står kvar än i dag. Kyrkogården anlades enligt tidens kyrkogårdsideal med alléer, tydliga raka gångsystem och prydligt ordnade kvarter. Kartan över Västerviks nya stadsplan från 1879 visar att kyrkogården då hade samma yttre konturer som idag.
Medel till kostnaderna för utvidgningen erhölls ur den Sandbergska donationen. Donationen kom från bryggaränkan Gustava Sandbergs förmögenhet. När hon år 1861 mördades uppdagades det att hon testamenterat sina tillgångar till änkedrottning Josefina samt hertigarna av Östergötland och Dalarna, som emellertid avböjde att själva ta del av arvet.
Istället bestämdes att förmögenheten skulle användas till att ”bidraga till de fattigare folkklassernas uppfostran, bildning och trevnad eller eljest hava ett allmännyttigt och välgörande syfte”.
På 1870 talet skedde den väsentliga förbättringen att ett gravkapell byggdes. Boktryckare C.O. Ekblad och fabrikör S.M. Edling skänkte pengar så att bygget skulle komma igång och 1877 invigde prosten Magnus Nennes detta åttakantiga kapell.
Den välskötta griftegården är vår, sommar och höst vacker och lummig med sina lindar almar lönnar ask och kastanj. Texten från Västerviks församlings hemsida.
För den som vill läsa mera finns en kulturhistorisk inventering över kyrkogården att ladda ner som pdf.Den är gjord 2006 av Kalmar Läns Museum.
På Svenska gravar kan du söka efter gravsatta på Västerviks gamla kyrkogård.
Det finns många intressanta och vackra gravvårdar, och ett besök på kyrkogården rekommenderas varmt för den som är intresserad av släktforskning, lokalhistoria och kulturarv.
På Västerviks gamla kyrkogård förekommer titlar som exempelvis coopverdiecapiten, skeppare, skeppsbyggmästare, sjökapten, kontraktsprost, apotekare, baningenjör, trafikchef, kamrer, handlanden, kontorsbiträde, omnibusägare, fältskär, byråbokhållare, faktor, översköterska, överskötare, hantverksföreståndare, lasarettsläkare, löjtnant, skräddarmästare, mjölnare, folkskoleinspektör, lärarinna, överlärare, telegrafkommissarie, kronojägare, tullförvaltare, målaremästare, lokförare och boktryckare. Bilderna är privata och får ej användas i andra sammanhang.
